Synlig nyare vy

Att få bli i sin dröm och senare nå ut. På egen färd?

Oväntade år

Väntade mig en plats att vila på, inhämta intryck och möta det som gavs. Erbjöds livet - i sin rena oförutsägbarhet. Nådde insikter jag aldrig anat och förärades en kärleksfullhet som bereder min fortsatta väg i livet något behagligare och okuvligare.

Mörkret väntar

I det svarta träder jag inte in.

Svart formar min spröda tanke till en skenande tro att mörkret skadar.

Den första tiden

När mörkret ansatt - och det har väl hänt - och du bara smög dig fram med de vackraste ögonen och lade dig vid min sida mjukt och varmt. Din instinktiva läkekonst strålade in i mig och du låg kvar.

Vi ändå

två skuggor

två som sorgsenhetens fåror plöjt

i hjärta och kind

att tröstas

inte möjligt

ändå försöka

i livet

behåll mig

håll om min otillräckliga ryggrad

Skriv min längtan

Vill inte höra verbala nystan av meningslösheter. De tysta orden är mitt allt.

En annan syn

Från havets ena strand närmade jag mig sakta min väntande ytterlighet. 

Dagar som jag velat

Livet leker för somliga intill dagens slutliga nedsläckning.

Bakvänd tillvaro

Dina utsagor om livet slår högre än mina.

Som att försöka

Ljuset angav riktningen. Jag kom att tveka. Men längtan visade rädslan sin plats i mörkret.

Oundviklighetens väg

Något har ansatt mitt sinne och ingen tid att värja sig. 

Lysande tankar

Bortanför det uppenbara vilar du på kunskaper som sträcker sig vida och måhända får även andra del av dina tilltag och insikter.

Linjers frånvaro

Det fanns en tid då hennes konturers linjer inte skyggade för något. Nu bleknade både minnet och själva ansatsen att få förekomma. Om tid gavs för att inhämta de sista möjliga inspirationsmomenten, så kunde en viss fördröjning ses i efterdyningen. 

Kom mig till mötes

  

Mörka nätter och dagar i ett mellantillstånd och i sikte; en ny gryning skapas oavsett intentioner.

Oundvikligt

Det förflutnas platser drog våra skuggor närmre och i väntan bleknade nuet.